Systrarna Kallur

Presskonferens systrarna Kallur

De tidiga åren

Susanna och Jenny Kallur är båda födda 1981 i New York, men uppvuxna i Falun. Anledningen till att de föddes i USA var att deras föräldrar bodde där under en längre period. Systrarnas pappa Anders var nämligen en framgångsrik spelare i ishockeylandslaget och i New York Islanders som faktiskt tog hem Stanley Cup som förste svensk – sanslösa fyra säsonger. Även deras mamma Lisa var aktiv som svensk division 1-spelare i volleyboll. Tack vare deras stora sportintresse var det naturligt att systrarna också skulle idrotta. Till en början var det gymnastik som gällde för systrarna. De tränade 15 timmar gymnastik i veckan och fick känna på hur det var att träna hårt vid 13 år fyllda. Vid 15 års ålder började intresset för friidrott ta över. Det var en experimentell tid och de visste inte vilken gren de var bäst lämpade för. Efter ett tag blev det häck och sprint som blev favoritgrenarna. Den hårda gymnastikträningen var inte förgäves och gav många viktiga komponenter till friidrotten. Att vara ute sent och dricka folköl blev aldrig intressant för systrarna, som tränade stenhårt för att nå höga höjder inom sporten.

Skilda vägar för systrarna i karriären

Med endast ett år av träning tog systrarna sitt första guld 1997. Det blev ett delat SM-guld i stafett på 4×100 meter. Ett år senare blev det nytt SM-guld och medan Susanna vann 100 meter häck, tog Jenny hem vinsten i 100 meter sprint. Även om systrarna var jämna inledningsvis, blev det tydligt att Susanna var den som hade mest framgång på idrottsbanan. Som 19-åring vann hon 100 meter häck i juniorvärldsmästerskapen i Santiago, Chile. Segern gav henne ett stort självförtroende och många i Sverige ansåg att hon kunde vara landets nästa storstjärna i friidrott. Även om Jenny saknade de riktigt bra resultaten var hon med i många finaler där hon ofta placerade sig bland de fem bästa. Jenny hade också otur med skador som hämmade stora delar av karriären.

Systrarnas bästa internationella år ihop var 2005. I EM-finalen på 60 meter häck segrade Susanna Kallur i överlägsen stil och Jenny tog silvret. Medan båda gjort stora lyft såg det ut att peka uppåt. Och det gjorde det också, men inte för Jenny. Under 2007 drabbades hon av en stressfraktur som tvingade henne att avsluta säsongen. Hon beslöt sig för att göra en operation och det tog lång tid innan hon var tävlingsbanan igen. Jenny gjorde försök att komma tillbaka men fick skadeproblem med fötterna. 2011 beslöt hon att avsluta sin karriär. Konstigt nog var den skadan något som skulle vänta Susanna också. Efter många starka säsonger med nytt guld på EM i Birmingham och ett världsrekord på 60 meter häck, fick hon delar av säsongen förstörd under 2008. Trots det var Susanna en av favoriterna i OS i Peking, efter att ha noterat en stark tid i kvalet. I semifinalen rev hon ut sig på första häcken och hennes olympiska drömmar gick i kras.

En syster kvar

Till mångas förvåning lyckades Susanna ta sig till OS i Rio 2016. Efter att ha noterat skapliga tider innan spelen, beslutade SOK (Sveriges Olympiska Kommitté) att ge henne en plats. Det var första säsongen sedan 2008 som hon inte kände någon smärta, men åtta år hade gått. Susanna kom dessvärre femma i det första kvalheatet i Rio och slutade 26:a totalt. Det är osäkert om hon kommer fortsätta, men oavsett så kommer hon garanterat stanna kvar inom friidrotten – antingen lokalt i Dalarna eller på riksnivå för det svenska landslaget. Båda systrarna är bosatta i Sverige och har också hunnit med att bli mammor.