Jag åker till Olympia!
Jag har engagerat mig i både unga ledare, styrelsearbeten och småtävlingar. Jag har haft jätteroligt och gjort ganska mycket bra saker. Men jag är inte klar än på länge..
Det har funnits ett unga ledare projekt igång från år 2002 och jag var med från starten. Detta tog dock slut hösten 2003 men många unga ledare kände att detta inte får ta slut. Vi var några stycken som skrev upp oss på en lista att vi var intresserade av att hjälpas åt och arrangera ett ungdomsforum samtidigt som svenska friidrottsförbundets årsmöte i Karlstad sista helgen i mars. Planerandet började i november och där träffade jag för första gången Kerstin Rosen på Svenska Friidrottsförbundet. Planerandet gick bra och forumet genomfördes nu i helgen. Mycket positiv respons kan man sammanfatta det hela med.
Under all planering inför detta ringde Kerstin till mig en dag och vi diskuterade praktiska detaljer. Innan vi skulle avsluta samtalet berättade hon om en årlig session som hålls i Olympia, Grekland för aktiva/ledare. Hon berättade att Svenska Olympiska Kommittén skickade 3 stycken varje år som var mellan 20 och 35 år. Hon ville nominera mig till detta! Chansen att få åka kände jag genast var ganska liten eftersom alla specialförbund (ex. Svenska Friidrottsförbundet) fick nominera folk. Men bara det att hon tänkte på mig och ville få med mig dit! Häftigt! Jag blev ombedd att skriva ihop en sida om mig själv, vad jag gjort, vad jag gör nu och vill/kommer göra i framtiden. Jag plitade ihop en sida och skickade in. Ca två veckor efter att jag skickat in papperet, fick jag hem ett stort kuvert med Sveriges Olympiska Kommitté som avsändare. Jag öppnade och eftersom jag var så nervös, möttes av endast av massa ord och siffror huller om buller. Jag såg inte först vad det stod, men sen såg jag mitt namn understruket med en neon grön understykningspenna. Jag samlade ihop mig och läste sedan ”Grattis till uttagningen att delta på den årliga sessionen i Olympia för aktiva och ledare, 23 maj till 6 juni 2004”! Jag får åka! Åh herre Gud, jag får åka! Jag läste upprymd vidare, ”totalt är ni tre svenskar”, och jag såg de andras namn, Britt-Marie Bölenius, 35, bordtennis och Thomas Andersson, 22, kanot. WOW! Vidare står det att denna session brukar samla mellan 160-200 deltagare från 60-70 länder. Vi kommer att diskutera ämnet ”Olympism” och därutöver tala om ”Olympiska spelen: Kultur och etik”. Efter denna resa ska vi tre skriva en rapport tillsammans om vad som hänt under dessa två veckor. Vi fick med oss de tre senaste årens rapporter så vi kunde läsa oss till vad som hänt tidigare. Vad jag läst mig till så kommer detta att bli en resa utan dess like.
Som om inte detta var nog kommer en av oss tre få sitta med som adjungerad ledamot i Sveriges Olympiska Akademi under ett år för att se hur deras verksamhet fungerar. Vem det blir får vi utse själva.
Jag känner att jag går spännande tider till mötes,
vem vet vad som kommer hända.
|